söndag 27 februari 2011

NYBLIVEN MOSTER OCH ÄNTLIGEN ÄR HELGEN ÖVER

Ja vad ska jag säga om den försenade julfesten i fredags förutom att jag hela lördagen mådde pyton, vad heter det? Jo bakfylla hör, bara namnet kan få en att må dålig vilket fult ord.


Det var jättetrevlig att träffa alla arbetskamraterna samtidigt som vi åt den goda Thaibuffe och några glas rött vin till maten.
Sedan var det dax att bowla, det var jätteroligt...



...och det gick bra ända tills jag klämde fingret mellan två bowlingklot fast det kände jag nog mest dagen efter.
Sedan blev de till att svänga de lurviga och det var länge sedan.
Ops inte hemma förrän 03.00 ca.

I Lördags eftermiddag fick jag samtal att jag blivit faster det var såå roligt, nu väntar jag bara på bilder så vi får se det lilla livet.

Natti natti.

fredag 25 februari 2011

AWARD - UTMÄRKELSE

Häromdagen när jag satte mig vid datorn hade Camilla på ÖSTERVIK en tjej vars blogg jag följer skrivit i mina kommentarer att jag skulle kika in på hennes blogg för där väntade en överraskning?? Vadå tänkte jag vad skulle det vara...

...med de här gulliga orden

En mysig blogg för dig som älskar Nordsvenskar. Hon har många nyttiga och tänkvärda inlägg om hästhållning. Samt att det är så roligt att följa hennes yngsta häst Tindra:)


Tack Camilla för det!!!

Så nu är det dax för mig att göra detsamma.

Men inte idag så det får jag återkomma till.


alla därute någonstans var ni än är (känns det igen)





----------------------------------------------------------




Foder

Vad äter en häst?
Vad avgör hur mycket hästen ska äta?

Yttertemperatur, vind.
Om stot är dräktigt, eller om stot fått föl.
Hur gammal hästen är.
Typ av häst, fullblod behöver mer än kallblod.
Vilket arbete hästen utför.
Vad hästen väger.
Om den är livlig och nervös, eller lat och slö.

När äter den helst?

En häst betar ca 14-16 timmar/dygn ibland 18 timmar, den vilar minst 4 timmar och ägnar ca 2 timmar åt att förflytta sig.
Vanligast vid fribete är att hästen äter:

Sen eftermiddag till midnatt.
Gryning till tidig förmiddag.
Däremellan beroende på individens näringsbehov eller yttre omständigheter.

Varför ska jag veta vad hästen väger?

Foderstaten ställs därefter.
Avmaskning, och om hästen måste medicinares.
Hårt arbetande hästar (ex fälttävlan, trav och galopp) tappar i vikt efter sina lopp, en ung häst i träning som växer ska öka i vikt trots dessa lopp.
Lastvikt i hästtransport.

Att mäta hästens vikt.

Allt du behöver är ett måttband och så tabellen här nedan, ja en häst också förstås.

Att tänka på: För mycket energi ger en fet häst, för lite en trött och mager.
För lite protein till unghäst ger svaga senor och dåliga muskler, går inte att återställa senare i livet. För mycket protein ger överbelastning på kroppen i onödan.
För lite växtråd kan ge kolik, och orolig häst med ovanor som följd t.ex. krubbitning, och för mycket ger bukig häst.
För lite mineraler eller fel mängd ger skelettsvaghet, unghäst och tävlingshäst behöver individuellt anpassat mineraltillskott.

Hur mycket mat i vikt räknat?
När man så räknat ut hur mycket hästen väger finns det enkla regler för mängden mat den ska äta.
Hö+kraftfoder: ca 2kg/100kg kroppsvikt.
Varav 1,2kg/100kg kroppsvikt bör vara hö.
(kan reduceras lite om hästen står på halm).

Kroppsvikt i kg100200 300 400500600
Hö+kraftfoder/dag,kg24681012
Varav hö/dag,kg1,22,43,64,8 6,07,2



Vad är olika fodersorter för något?
Grovfoder= Bete, hö, alfakuber, lusernpelletar, hösilage (vallväxter torkat 50% inplastat, lufttätt) och halm.
Kraftfoder= Havre, korn, majs.
Proteinfoder= Sojamjöl (dagsintag max 1hg/100kg kroppsvikt överintag kan leda till döden i sk. Baron Gruff-sjukan).
Kvarnbiprodukter= Vetekli (innehåller mycket fosfor bör därför ges max 0,1kg/100kg kroppsvikt. OBS: blötes).
Sockerfoder= Betfor (blötlägges minst 2 timmar före utfodring), melass (spädes med vatten).
Dietfoder= Linfrö (bra för hårrem och fodersmältning) ska tillredas.
Tillredning: 0,5 l linfrö i en hink (på morgonen)
1 l kokande vatten hälls över rörs
täck hinken låt stå över dagen
ges till kvällsmålet 2-5 dl/häst.

Fullfoder= Kraftfoderpelletar, fabrikstillverkade ges istället för annat kraftfoder.
Tänk på att hästen har en liten mage så den behöver utfodras 3-4 ggr/dag.
Vad mer behöver hästen för att må bra?
Vatten: Minst 5lit/100 kg kroppsvikt och dag.
Vitaminer: Bra hö ger [vitamin A]
Spannmål ger [vitamin B och E]
Utevistelse ger [vitamin C och D]

Vid god kosthållning krävs ingen extra tillförsel, undantag häst i hård träning, tävling samt avelsston och unghäst.

Mineraler, spårämnen: Järn (lusern, alfakuber, linfrö, och betfor.
Kalk (ca), lusern, klöverhö, och betfor.
Fosfor (p), vetekli.
Koksalt, saltsten.
Selen, lusern och soja.
Ca/P- kvoten bör vara 1,5, alltså 1,5 gång så mycket kalk som fosfor i foderstaten/dag.
Viktigt att tillföra detta då hästen förlorar ca/p genom urin, svett och gödsel och tar då detta främst från skelettet.

Ytterligare spårämnen som behövs dock i liten mängd är följande:
Magnesium.
Koppar.
Zink.
Mangan.
Jod.
Kobolt.
Övning: Mät en häst och ställ sedan en foderstat efter vikten.Förutsättningarna är Lätt promenadridning.
Källa: http://home.swipnet.se/~w-60198/sv/arab/kurs/index.html


onsdag 23 februari 2011

TANKAR KRING AVVÄNJNING FRÅN MODERN

Ja nu blev det mycket läsning för min del man bra att ha när det är dax. Hoppas komma med mer egna erfarenheter framöver...

Jag älskar fakta men det man hittar på nätet behöver inta vara bra fakta man får läsa och med lite sunt "bondförnuft" sortera mellan raderna, men lite trevligt att läsa vad det kommit fram till om fölavvänjning, lite fel i tiden kanske men aldrig fel att uppdatera sig inför kommande betäckningar.


Nu jädrans väntar vi på våren och sedan skall det bli köra av. Men först måste det tränas lite








Avvänjning - när, hur och varför?Av tradition avvänjer många fölen mellan 4 och 6 månaders ålder, trots att det naturliga för dem är att dia i 8-9 månader. Rekommendationen att avvänja vid tidig ålder är ett arv från den tiden, då stona gick i hårt arbete. När stona skulle gå framför plogen eller i skogen, behövde de äta så mycket foder för att täcka sitt energibehov för arbetet, att de inte orkade äta även för digivningen. Det problemet måste vara sällsynt bland ston i dagens travhästavel.
Det finns inga biologiska skäl att avvänja fölen tidigt, eller att avvänja dem alls, förutsatt att såväl sto som föl är i god kondition. Ston, som blivit dräktiga igen samma år som fölen föddes, avvänjer sina föl/åringar 3-4 månader innan nästa föl skall födas, d.v.s. ungefär vid den tid det nya fostret börjar växa fort. De ston som går gall fortsätter att ge di. I dessa fall kan man dela på sto och åring i samband med den nya säsongens betäckning, vilket ju då blir vid ungefär samma ålder, som den naturliga avvänjningen för föl som får syskon som åringar.
Däremot skall man inte helt överlåta "utfodringen" av fölen på stona, eftersom tillgången på smakligt, näringsrikt foder för fölen sannolikt påverkar deras "villighet" att låta sig avvänjas. Dessa bör därför utfodras med eget foder, som stona inte kommer åt, vilket kräver speciella anordningar. Det är å andra sidan lika viktigt, när man avvänjer traditionellt. Fölet måste då tidigt lära sig äta tillräckligt, för att klara en tidigare avvänjning utan att få en alltför lång tillväxtsvacka.
I Ulrika Lundbergs studie tappade fölen, som var mellan 149 och 224 dagar gamla, mellan 11,5 och 15,5 kg det dygn de togs ifrån sina mödrar.

Det tyder på att även de äldre fölen fortfarande fick relativt mycket mjölk. Den tid det tog innan fölen återfått den vikt, de hade före avvänjningen, varierade mellan 3 och 21 dagar. Antalet föl var för få för några säkra samband, men det var de äldsta fölet, som återhämtade sin vikt snabbast.

För att underlätta återhämtningen, måste fölen vara vana att äta annan föda och snabbt lära sig att dricka vatten. Många föl dricker mycket lite vatten, så länge de har tillgång till mjölken, som ju till 90 % är vatten.
Ofta finns det rent praktiska skäl till att fölen avvänjs före 8-9 månaders ålder, som t.ex. att boxarna är för små för sto och föl, eller att man vill avvänja en hel årgång samtidigt för att slippa släppa in de yngsta senare i lösdriften. Rent näringsmässigt är det inga problem med de fodermedel vi har tillgång till idag. Däremot bör man tänka på att fölet egentligen skulle ha följt sin mor och eventuellt yngre syskon i minst ett år till. Avvänjningen bör därför ske så att den sociala miljön för fölet inte ändras allför drastiskt. Det är i regel alltid bäst för fölen att vänjas av i någon typ av grupp.
Det kan lösas på olika sätt beroende på vilka förutsättningar som finns med hänsyn till hagar, boxar, lösdrifter m.m. Har man få ston kan man ställa fölet i boxen bredvid modern eller tillsammans med andra föl på natten och låta ston och föl gå tillsammans på dagarna. Många avvänjer fölen i par i box för att ha bättre kontroll på att de äter och dricker. Framför allt stoföl kan då konkurrera ganska våldsamt om fodret, men det är ändå bättre att låta dem gå tillsammans och i stället binda upp dem medan de äter kraftfoder. En del stuterier plockar ut successivt ut moderstona ur sto - föl gruppen, vartefter deras föl uppnår en viss ålder. På detta sätt har fölen kvar tryggheten i flocken från såväl de andra fölen som de andra stona.
Efter avvänjningen ser man inte så sällan att föl "diar" på varandra trots god tillgång på foder. Detta är ett tydligt tecken på att fölet fortfarande har ett behov av att dia av andra skäl än rent näringsmässiga. Det finns inga systematiska studier av hur vanligt detta är hos föl i olika ålder, men det verkar vara vanligare hos föl som avvänjs vid 5 månaders ålder eller tidigare. Om detta otillfredsställda sugbehov kan ta sig andra uttryck t.ex. i form av beteendestörningar som krubbitning och vävning är inte heller studerat. Däremot har man i en pågående engelsk studie sett att beteendestörningar ofta uppkommer i samband med avvänjningen. Någon jämförelse mellan olika avvänjningsåldrar har dock inte gjorts.


Hur mycket foder behöver fölet?

Hur mycket foder fölet behöver beror naturligtvis på vad fodret innehåller. Egentligen skall man kanske vända på frågan: Vad behöver fodret innehålla, för att fölet skall få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen.

Energi

Den växande hästen behöver energi dels för underhåll, dels för själva tillväxten. Underhållsenergin används för att hålla igång alla livsprocesser som andning, cirkulation och för att hålla kroppstemperaturen. Energin för tillväxt används dels för tillväxtprocesserna, t.ex. muskelbildning, dels lagras energi i de växande kroppsvävnaderna. En vuxen häst innehåller betydligt mer energi än ett föl, både totalt och per kg kroppsvikt.
Underhållsbehovet är beroende av hästens storlek. En liten häst har ett lägre underhållsbehov än en större. Behovet för tillväxt är beroende av tillväxthastigheten, ju fler gram hästen växer per dag, ju mer energi behöver den. Samtidigt gäller det omvända ju mindre energi hästen får, ju långsammare växer den. Unghästar har dock en stark drift att växa och de fortsätter ofta växa även vid viss energibrist, men blir då magra.
Föl växer, som tidigare nämnts, allra fortast direkt efter födelsen. Tillväxten sjunker sedan, men är ändå mycket hög det första året. Detta medför att när hästen är som minst och har det lägsta underhållsbehovet, har den samtidigt den högsta tillväxten och därmed det högsta behovet av energi för tillväxt. Det totala energibehovet ändras därför mycket lite från 3 månaders ålder tills dess hästen börjar tränas och behöver tillägg för arbete

Protein - aminosyror 

Det räcker dock inte med energi. För att fölet skall kunna växa behöver det "byggstenar". Det nyfödda fölet innehåller ca 73% vatten, 3% fett, 17% protein, lite kolhydrater och resten mineraler, medan en vuxen häst innehåller ca 65% vatten, 6-20% fett och 19% protein. Ett föl på 50 kg innehåller alltså ca 8,5 kg protein, medan en vuxen häst på 500 kg innehåller ca 95 kg protein. Det mesta av denna proteininlagring sker det första året, organ- och muskeltillväxten är som störst.
Proteinbehovet uttrycks i förhållande till energibehovet, eftersom energin delvis styr tillväxten. Eftersom proteinbehovet för tillväxt är betydligt högre än för underhåll, sjunker proteinbehovet per MJ, vartefter fölet växer och en allt större andel av energin används till underhåll
Hästar kan inte bryta ner och ta upp allt protein i fodret. Behovet uttrycks därför i smältbart råprotein (smb rp). Råprotein analyseras som kväve. Mängden kväve multipliceras med faktorn 6,25 och resultatet kallas för råprotein. Denna analys säger alltså ingenting om vilka aminosyror, som ingår i proteinet. Hästen, kan som tidigare nämnts tillverka de flesta aminosyror den behöver, men inte alla.

Den mest begränsande aminosyran, d.v.s. den som det fattas mest av i förhållande till behovet i t.ex. spannmål, är lysin. När hästen har använt allt lysinet kan den inte utnyttja de andra aminosyrorna heller, eftersom "receptet" inte stämmer. Det är anledningen till att den kallas begränsande, den begränsar proteinansättningen och därmed tillväxten. Överskottet av de andra aminosyrorna används då som energikälla och kvävet går ut med urinen. När förhållandet mellan de olika aminosyrorna i foderproteinet stämmer väl med hästens behov, blir proteinansättningen effektivare och förlusterna av kväve i urinen mindre.
Förhållandet mellan aminosyrorna i stomjölken har stora likheter med det i hästens muskler, d.v.s. det mjölkproteinet bland annat skall användas till att bygga upp. Detta är naturligtvis ingen slump, utan en effekt av evolutionen, som anpassat mjölkens sammansättning efter fölets behov. Balansen mellan lysin och de andra essentiella aminosyrorna i klöver och timotej liknar den i stomjölk, medan havreproteinet innehåller mindre lysin i förhållande till de andra aminosyrorna. Så länge fölet lever på mjölk och grovfoder får den således i regel ett passande protein. När den däremot får en stor andel spannmål, bör man kontrollera att lysinhalten i foderstaten uppfyller gällande rekommendationer.

Mineralämnen 

De mineralämnen som finns i störst mängd i hästens kropp och som den också har det största behovet av är kalcium (Ca) och fosfor (P). Det 50 kg tunga fölet innehåller knappt 1 kg Ca och 0.5 kg P, medan den vuxna 500 kg hästen innehåller ca 7,5 kg Ca och knappt 4 kg P. Huvuddelen av dessa mineraler finns i skelettet och för att detta skall utvecklas på ett korrekt sätt måste den växande hästen få i sig tillräckligt av dessa ämnen. Det är också viktigt att balansen mellan dem är riktig, då de annars kan störa varandra.
Källa: Text och diagram Margareta Rundgren, Universitetslektor, AgrD,
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

måndag 21 februari 2011

ÅRSMÖTE NORDSVENSKA HÄSTEN - TILLVÄXTZONER

Mycket trevligt årsmöte på FNH- Skåne med massor av förslag och ordförandebyte som ser ljust ut... GRATTIS Peter Stöm...Framtiden ser ljus ut.

Vettig läsning om växande hästar..ORKA LÄSA...pust...

Generellt räknar man med att föl uppnått 60% av sin vuxna vikt, 90% av sin vuxna mankhöjd och 95 % av sin slutliga skelettillväxt vid 12 månaders ålder. Dessa siffror påverkas dock både av vilken ras hästen är och hur mycket näring den får. Unghästar som fodras restriktivt växer långsammare, men tar igen det senare genom att växa snabbare, när de får tillgång till foder, så kallad kompensatorisk tillväxt, eller genom att växa under längre tid, d.v.s. uppnå vuxenstorleken vid en högre ålder. Den slutliga storleken påverkas inte av restriktiv utfodring.

För att kunna ge våran häst så bra träning som möjligt och för att undvika onödiga skador, måste vi veta lite mer om dess anatomi och fysiologi tillväxtzonerna i skelettet. Tillväxtzonerna är broskplattor i slutet på rörbenen där tillväxten sker. Dessa broskplattor är mycket svaga punkter och risken för fraktur är mycket stor.
Skador på tillväxtzonerna kan ge felvinkelställning och tillväxtstörningar av olika slag. Detta kan rättas till med fortsatt tillväxt och rätt träning och näring. För att sätta ett starkt och bra skelett, måste hästen ha näring. Detta är jätteviktigt i föl- och unghäståldern.
Då hästen föds är skelettet mjukt och måste belastas måttligt så att kroppen hinner med (senor, leder, ligament). Detta gör fölet automatiskt om det får vistas ute tillräckligt många timmar om dygnet och  på stora ytor så att det kan röra sig ordentligt.
Hovbenet och övre benens tillväxtzoner tar ca 2-3 år att slutas. Kronben och skenben ca 1 år. När hästen är runt 6 år  (tidpunkterna är beroende på ras. Islandshäst växer långsammare) sluts tillväxtzonerna i ryggkotpelaren.

Har man då ridit in hästen vid 2-3 års ålder, börjat t.ex. hopptävla vid 3-4 år, kan man ju bara tänka sig vilka skador detta  ger på tillväxtzonerna, eftersom dessa inte är färdigväxta. Inte låter vi våra  barn lyfta tyngdlyftning eller springa maraton var och varannan dag! De barn som tränar hårt i uppväxten blir oftast skadade/utslitna i mycket ung ålder.
Många  hästar idag har ont i ryggen, samt att artros eller artrit blir allt vanligare. Hur kan man då göra för att förhindra detta? Först och främst måste hästen få näring. Rätt näring, ger bra tillväxt. Därefter ska hästen belasta sitt skelett måttligt.  Och vad menas med det?

För att hästen ska stärka sitt skelett på ett sätt som inte innebär onödig påfrestning, bör fölet eller unghästen (också den vuxna som inte blivit använd!) få gå på stora ytor med kuperad mark. Då kan den själv välja om den vill röra sig eller inte. Att stänga in dessa hästar på små ytor  på dygnets alla timmar, för att sedan jobba den 1-2 timmar per dag är inte en bra lösning.

Hästen bygger muskler väldigt bra själv, om den får  tillräckligt med utrymme och kuperad mark:  backar den kan klättra i, träd  eller stubbar den kan hoppa över och fält den kan springa på. Innan man sitter upp på sin häst och börjar rida den, bör man bygga upp muskulaturen genom promenader och tömkörning och att  lägga vikter på ryggen.
Att bygga och utveckla muskler tar tid. Det kan ta  flera månader - upp till år, beroende på hur utgångspunkten ser ut.  Oftast har vi väldigt bråttom och hästen ska ridas helst inom 2 månader.

Om inte musklerna är fullt utvecklade för  uppgiften de ska utföra, belastas skelettet onormalt. Detta kan ge  förslitningskador på olika sätt. Vi får stoppa oss och tänka som när vi själva ska  börja träna. Immunförsvaret går ner för att kroppen gör något den inte brukar.  Muskeln byggs upp på ett sätt den inte är van vid och  muskelfästen utsätts för enorm belastning. Tar man det inte försiktigt, kan dessa bli inflammerade eller permanent skadade. Därför är det viktigt att  skynda långsamt!

Innan hästen är helt färdigväxt, ska man alltså  inte be den utföra extremt ansträngande övningar. Allt måste gå försiktigt och  långsamt tillväga. Hästen kan också ha perioder med växtvärk och detta får man ha övrseende med  hästen som inte är gjord  för att bära vikt på ryggen,  därför bör vi som ryttare vara extra noga med hur vi sitter och rider på våra  hästar, vilken utrustning som används och hur den sitter.

Att hästen ska vara ordentligt musklad på ryggen är  givetvis ett måste, för att inte ryggkotpelaren ska bära all vikt och ta skada. Om hästen ska må bra och kunna utföra det arbete  man vill, måste man regelbundet göra det som den ska användas till, som att  rida t.ex. Det räcker inte att bara rida den en gång i veckan, eller några  gånger per månad. Tyvärr är detta alltför vanligt.

Många gånger finns en sadel som inte är utpassad  individuellt för den hästen, vilken inte kanske är ordentligt spänd eller rätt  placerad och med en ryttare som sitter fel.

Allt detta är mycket viktigt, då hästen känner  minsta lilla spänning från ryttare och sadel, i ryggen. Därefter sprids  vibrationer ner i ben och påverkar i sin tur leder. Lyssna till din häst - orkar den? Vill den?

Oftast  visar hästen på något sätt då något är fel. Det kan vara genom att trilskas eller slänga med huvudet, vara sur när man spänner sadelgjorden etc.

Ställer man orimliga krav?
Man bör göra en ordentlig  rannsakan både på sig själv, sin utrustning och sitt ridsätt. Kanske har hästen  ont? En häst är inte dum utan anledning. Den stora konsten är att lära sig  lyssna!

Hur arbetar vi våra hästar?
Den vanligaste formen som vi arbetar våra hästar i är klassisk dressyr, då hästen ska böja på nacken och trampa under sig. Vi har ofta hjälptyglar som graman eller thiedermantygel.

I och med att vi har en hjälptygel för att rätta in hästen i en onaturlig vinkel, får hästen ett tryck på nacken som senare kan ge skador på både nacke, rygg och ben.
En annan arbetsform vi använder oss av är longering
 
 Studier i USA visar att longering ökar förslitningar i benen på hästarna mycket snabbt.
Att longera medkapson är sämre för hästen än att longera i vanlig grimma, då balansen rubbas när fästet
sitter upptill på nosryggen och hästen måste parera den extra balansrubbningen med sinnacke,
ryggoch bakben.

Löslongering är den bästa varianten. Då kan hästen själv balansera upp sig utan yttre påverkan.

Vila - något för hästen?
Vi rider våra hästar nästintill varje dag och de tjänar oss godvilligt och ställer upp på allt vi kräver av dom. Visst ska de också kunna få lite semester!
Men vila måste inte betyda att hästen går ner i muskelmassa, blir fet och otränad. Man kan tillämpa AKTIV vila - d.v.s. att hästen inte rids, utan man gör andra saker med den t.e.x. promenad, mentalträning eller körning.
Om hästen ska få riktig vila, bör den gå i en stor hage med kuperad mark med hästkompisar. Den som oroar sig att hästen kommer bli understimulerad i sin viloperiod, kan pusta ut - vid tillräckligt många kompisar och varierande hage, tycker de flesta hästar att vilan är trevlig.
Vilan gör nytta också - hästens psyke och kropp måste få vila från de övningar den gör normalt, för att minimera förslitningskador. Precis som vi människor.

lördag 19 februari 2011

KÖRNING MED TIMMERKÄLKEN & TÖMMKÖRNING

Äntligen tillbaka på sidan det har varit för kallt att sitta vid tandentbordet och knappa men nu är jag tillbaka.




Idag körde vi med timmerkälken och inbackningen gick bra. Några varv och hon lyssnar så fint på tömtagen. Jag fortsatte sedan med tömkörning i byn och längst ladsvägen och idag hade hon beslutat sig för att inte gå hemmifrån, då gick jag fram till henne och så gick vi vidare. När jag märkte att hon blev säkrare så backa jag bak och tog tömmarna och då var det framåtbjudning. På bilden stannade vi vid några hästar och där var hon gjuten i marken. Nåväl trägen vinner och det gjorde jag genom att bara vänta ut henne. Imorgon är det FNH:s årsmöte får se om jag åker.

Lite hingstar inför våran att fundera på.

http://www.nordsvensken.org/hingstar.php


Ynar 1819
Jag har hittat min kille till Tindra ... eller, det kommer rinna mycket vatten under broarna innan det är dax.



Ynar 1819



Ynar 1819




Ynar 1819






Ynar 1819











...Opus 1860 
Opus 1860


Rekyl 1963 gör sig dock inte förtjänt på bild 1 men väl på bild 2 det gäller nog för hingstägarna att marknadsföra sig väl och med bra bilder.
Bild 1.
Bild 2
Foto: S. Ewald

tisdag 15 februari 2011

DET HÄR ÄR JAG OM TVÅ ÅR

Asgarv

http://www.topiberian.com/htmlvideos/FUEGO_KUR.html hittade länken här

E. Quintillo II










PRE-hästen, så vacker.

Idag har det varit riktigt kallt i och med att det blåser så just nu i Skåne. Så idag när jag kom ut i hagen så skakade min 24-åring Solomita. Det var bara att springa in och hämta täcke, då de går ute året om och har tillgång till liggall/vindskydd, kan tilläggas fri tillgång till hösilage... kölden är sååå bitand när det blåser..brrr.

När det regnar, snöar eller blåser mycket sätts hästens försvar mot kylan lite ur spel. Vid en vindhastighet på tio meter per sekund skulle man behöva öka fodergivan med femton kilo hö om dagen för att hästen inte ska frysa. Det är ju omöjligt i praktiken, därför behöver hästen ett täcke för att inte frysa vid dessa väderleksförhållanden. Men det behöver inte vara något tjockt täcke, bara ett som förhindrar att hästen blir blöt. Ett vindskydd i hagen kan fylla samma funktion.
Solstrålning hjälper hästen att hålla värmen, även kyliga dagar. En gnistrande vinterdag, då det är kallt men sol och vindstilla, kan man gärna ta av hästen täcket i hagen. Men en mulen dag runt nollstrecket, med bitande vind eller kanske nederbörd, då gäller det att se till att hästen har ett vattenavstötande täcke.

Fodret är den avgörande faktorn för om hästen fryser eller inte. Värme är en biprodukt i ämnesomsättningen vilket gör att ju mer hästen äter, desto lägre temperatur klarar den. Det betyder också att det är effektivare att öka hästens högiva än att lägga på ett täcke om man oroar sig för att hästen fryser. Hästar i träning och växande hästar har en energirikare foderstat än hästar i motsvarande vikt som inte tränas eller växer, och klarar därmed lägre temperaturer.



Den lägsta omgivningstemperatur som hästen kan vistas i innan den börjar frysa kallas för Nedre Kritisk Temperatur (NKT). Om temperaturen hamnar under NKT behöver hästen öka sitt foderintag för att behålla sin kroppstemperatur. Ligger temperaturen tio grader under NKT behöver hästen ungefär 1,5 kilo hö extra per dag, vid tjugo grader under NKT behövs 3 kilo per dag. Ett annat sätt att bibehålla kroppstemperaturen är att lägga på ett täcke.
- När man räknat ut dessa värden har man utgått från ett normalhö och bara tagit hänsyn till temperatur. Men även vind och nederbörd spelar in. Man har sett att avelsston med fri tillgång till grovfoder kan äta två till tre gånger mer i fuktigt och blåsigt väder runt noll grader.

En klippt häst med termotäcke har samma NKT (minus sju grader) som en oklippt häst utan täcke, vid samma träningsintensitet.För att slippa klippa sin häst sätter många på ett täcke tidigt på säsongen. De hoppas att detta ska minska pälstillväxten, men fungerar det? Karin svarar:
- Det är främst ljuset som styr pälsansättningen. Därför är det effektivare att ha ett ljusprogram, där man har tänt i stallet femton till sexton timmar per dygn. Andra faktorer som påverkar är täcke och en korrekt foderstat.

Dubbla täcken både onödigt och riskfyllt- Att lägga på hästen ett extra täcke ger bara tio procent bättre isolering, säger Karin. Det är dessutom tungt för hästen och kan ge ryggproblem. För varm täckning kan också leda till att hästen ökar sin fuktavgivning under täcket och får svampangrepp. Tänk på att vädra pälsen varje dag, ta av täckena, rykta och visitera hästen.

Referenser/lästips:Lindås, Jonna och Olsson, Ingrid. 2004. När behöver hästen täcke? Fördjupningsarbete nr 259. Enheten för hippologisk högskoleutbildning, SLU. Uppsala.
Perman, Johanna. 2000. Behöver hästen täcke på vintern? Fördjupningsarbete nr 111. Enheten för hippologisk högskoleutbildning, SLU. Uppsala

måndag 14 februari 2011

OM VILJAN ATT FÖRMÄNSKLIGA VÅRA FYRBENATA VÄNNER!

Några har frågat om bett och hästens tänder så jag lägger upp det igen:
http://mimmisevigaogonblick.blogspot.com/2010/07/stackars-hastar.html
http://mimmisevigaogonblick.blogspot.com/2011/01/korning-med-tindra.html

Idag blev det mycket på sida...med tanke på alla hjärtansdag så hittade jag en tänkvärd superrätt
som ni kan överraska era nära och kära med! Vad sägs om sötsalta parmaspett.

http://gourmetmorsan.blogspot.com/ 


Sötsalta parmaspett
ca 16 små spett


150 gr äkta grekisk getost
1/2 kg melon tex. cantaloupe
70 gr lufttorkad skinka typ prosciutto
1 dl olivolja
1 msk pressad citron
1 tsk rivet citronskal
3 msk hackad basilika
flingsalt och svarpeppar
16 små coktailpinnar


Gör så här:
Skär osten och melonen i 16 kuber. Skär skinkskivorna
i långa breda strimlor. Vispa ihop olivolja, saft och skal
av citronen samt hackade örter och häll över. Låt marinera
i kylen en timma.
Trä upp skinka, ost och melon på coktailpinnarna. Ställ spetten
på ett fat och ringla över marinaden, salt och peppar. Ta fram
spetten i god tid så de inte är för kalla vid servering.
Och sedan huvudrätten Klicka in på sidan MUMS.

Nåväl här kommer min tanke...

Eller vad jag inte vet om djur som Jenny Diskis skriver om i sin allra senaste bok den handlar om att vi inte kan förstå någon annan än oss själva inte ens människor runtom kring oss, alla har sitt  inre liv och sitt sätt att se verkligheten på och det går inte riktiga att komma åt. Antropomorfism  att ge djuren mänskliga egenskaper. Fast vem vill likna denna?


Vi människor kan inte riktigt acceptera att vi inte kan läsa andras medvetande.
Det är just för att vi älskar att känna igen oss i djuren, de ska vara söta och mänskliga i sin utstrålning.


Eller symboler som lever kvar som varför vargen väcker så starka känslor och när blev vargen ond? Vargen blev en metafor för ondska och olycka som folk kunde relatera till, sedan finns det saker i vargens psykologi som gör att den blir en särskilt stark motståndare, då vargen i stort sett är en spegel av oss själva säger författaren och journalisten Henrik Ekman.
Vargen är social, den kan samarbeta och de är intelligenta motståndare med fantastiska sinnen, en grym spegel av oss själva.

Här kommer några:

Listig som en räv trogen som en hund
uggla (sitta och hänga)
torska (åka fast)
kalva (kräkas eller som i kalvande glaciär)
tupplur (liten sömn)
tuppa av (svimma)
grodman (en som yrkesmässigt dyker)
få gåshud (skinnet knottrar sig)
tiga som en mussla
prata som en papegoja
kackla som en höna
ryta som ett lejon
väsa som en orm
slingra sig som en mask

Envishet: envis som en åsna
Opålitlighet: åsnespark
Olösligt problem: hönan eller ägget
Dålighet: något i hästväg
Slöseri: kasta pärlor för svin
Lösaktighet: en riktig bock, nattfjäril, torsk (kund hos prostituerad)
Förföljd: syndabock, hackkyckling
Otacksamhet: skåda given häst i munnen
Högmod: sätta sig på sina höga hästar, stolt som en tupp
Fetma: fet, tjock som e gris
Dålig karaktär: rötägg, svinaktig, sviniös, en riktig fähund
Smuts: smutsig som en gris, grisa ner, svina ner, lortgris, grisig
Lögnaktighet: ljuger som en häst travar
Brist på initiativ & nyheter: kulturell ankdam
Otrivsel: ett hundliv
Ofarlighet: Det är ingen ko på isen.
Omild stark behandling: hästkur
Felbedömning: sätta bocken till trädgårdsmästare
Ilska och irritation: arg som ett bi, horn i sidan, visa klorna,
ha en gås oplockad med någon
Trohet: trogen som en hund
Fromhet: from som ett lamm
Ysterhet: yster som en hingst, kalv
Gott minne: minne som en häst, plugghäst
Styrka: stark som en björn, oxe
Snabbhet: snabb som en hingst, antilop
Initiativ: ta tjuren vid hornen
De mera vilda djuren förknippas med följande egenskaper:
Glädje: glad som en lax, lärka
Pigghet: pigg som en mört
Lugn: inte röra en fena
Frihet: fri såsom fågeln, fågelfri
Trivsel: som fisken i vattnet
Kvickhet: kvick som en vessla
Flit: flitig som en myra
List: listig som en räv, politiskt rävspel, gammal räv ,räv bakom örat

Att människans förhållande till djuren är komplicerat och motsägelsefullt, det är ett faktum som ställs på sin spets i den amerikanske konstnären Walton Fords målningar, just nu aktuella på Louisiana i Danmark. Fords akvareller kan påminna om antikverade zoologiska undervisningsplanscher från 1800-talet, men motiven är allt annat än uppbyggliga. 

söndag 13 februari 2011

OXKÖRKORT OCH TÖMMKÖRNING



Att prata väder är det åldersrelaterat? Ingen aning men jag har väl aldrig varit så intresserad av väder och vind som nu när jag flyttat ut på landet igen. Är de det enda du kan komma på att prata om med en ny vän, vädret? Ialla fall så har det varit blåsigt och kallt och som vanligt klär jag mig fördåligt. Frös om fingrarna när jag, Henry och Marianne skulle köra Tindra för timmerkälken men målet är just nu inte att köra utan att få in henne i skaklarna på ett lungt och fint sätt. Hon backade fint bak och rättade till sig själv när hon trampade över skakeln och det tycker jag är ett gott tecken pa att hon förstår vad som förväntas av henne.

Innan dess var vi hos Marianne och tömkörde Ture och han klarade sin nästan första tömmkörning med bravur.

Ja här är ett annorlunda sätt att köra
http://www.naptek.se/dokument/oxkorkort.pdf

lördag 12 februari 2011

AVSLAPPNAD PROMENAD PÅ LÖRDAGSEFTERMIDDAGEN

En härlig lördag med strålande solsken så åkte tränset på Tindra och vi tog en promenad längst byvägen. Målet var att träffa Indra en underbar individ och ett vackert årsföl.
Min lilla pocketkamera gjorde henne inte förtänt bildmässigt eller var det kanske fotografen? Nåväl Tindra & Indra släpptes i paddocken och ett härligt kroppsspråk visade sig i form av galopp, bakutsparkar och snusande på varandra. Tänk om jag kunde läsa deras tankar. Indra är en bedårande individ med mycket utstrålning och mycket luft i sin trav, vad månde bliva av denna "lilla" dam.








Imorgon blir det körträning med timmerkällken och träningen med att backa in i skaklarna.

För tillfället fäller en av de gamla mer än de ändra så det har blivit bakjäst för hela slanten.
Häst som är orolig i magen eller du vill hjälpa hästen lite med pälsfällningen?
Vanlig bakjäst fungerar på många hästar! Det spelar ingen roll vilken jäst du har. Och billigt är det ju också! Ett paket kostar runt 1,50 kr.
Beroende på hur man märker förbättring får man utgå efter hur mycket hästen behöver varje dag. Många ger 1/4 dels paket, några 1/2 och andra 1 hel.
Bakjästen innehåller mycket B-vitaminer och protein och hjälper magen att få en bra fungerande tarmflora.
Det jäser i magen, men det är meningen, det händer naturligt i hästens grovtarm.
Kom ihåg att vänja in hästen vid nya bakjästen!

torsdag 10 februari 2011

SAKNAR ATT KÖRA - REGN & ÅTER REGN

Ja nu regnar det och det känns nästan som om det är hösten . Imorgon är det inventering på jobb och som den tidsoptimist jag är tror jag vi klarar det imorgon och slipper jobba lördag, men om inte så får vi ta det.

När jag kommer hem från jobb tar det inte lång stund förän mörkret infaller och man vill bara sitta framför brasan och mysa.

Men nu ser jag fram emot våren och då hittade jag denna


och tyckte att Ernst gjort "en tavla", en lite trevlig sådan:

UNDRET ÄR INTE ATT FLYGA I LUFTEN
ELLER ATT GÅ PÅ VATTEN
UTAN ATT VANDRA PÅ JORDEN.

En enkel tanke.

Sedan hittade jag en bild som jag fick inspiration ifrån, att försöka testa på Tindra. OPTIMIST IGEN


tisdag 8 februari 2011

STORM I SKÅNE

Inatt var det storm i Skåne vidbyar på upp i mot 33 vindmeter/sek. Vårat nybyggda vindskydd stod kvar men hästarna var oroliga i morse vid 05.00.  Igårkväll lade jag på de gammla täcke för jag visste inte om det skulle regna. När det blev ljust lugnade de sig och gick för att äta, kändes skönt. De är så duktiga och står ut med mycket då de går ute dygnet runt, möjligt inte mer än andra vilda djur.


Här hjälper Anna mig (Tindras uppfödare) att skruva fast takplåten, höjdrädda var vi båda men hon fixade det målmedveten som hon är.

 Hittade en del firmor som bygger moduler:

http://myrby.eu/product.asp?product=515
http://www.ydre-grinden.se/vindskydd.html
http://www.kalmarstangsel.se/stangsel/4_hast/115_vindskydd/

Jordbrukverket regler:

Utrymme per häst i ligghall utan utfodring i hallen

Hållningsform

Boxstorlek

Vuxna hästar: 80 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Sto med föl: 80 % av fölningsboxen
Unghästar 12-24 mån: 60 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Unghästar 5-12 mån: 40 % av arean för vuxen häst i enhästbox

Om du har ligghall med utfodring

Har du ligghall med utfodringsanordning gäller samma mått som för ligghallar utan utfodring. Du får alltså inte räkna med utfodringsytan när du räknar ut arean. Utfodrar du istället dina hästar lösa inne i ligghallen gäller samma utrymmeskrav som för gruppbox.
 

Utrymmeskraven gäller även för utevistelse

Utrymme per häst vid grupphållning gäller även om hästarna vistas ute.
 

Så räknar du ut lägsta tillåtna takhöjd för din häst

Hur hög takhöjd du behöver ha i ditt stall beror på hur hög din häst är. Du räknar ut takhöjden genom att multiplicera mankhöjden med 1,5. Höjden får inte vara lägre än 220 centimeter. Eftersom takhöjden mäts från den nivå hästen står är det viktigt att du tar hänsyn till ströbäddens höjd när du planerar ditt stall.



Utevistelse på vintern ställer särskilda krav

Under den kalla årstiden (den tid då betestillväxt inte sker) får hästar hållas ute upp till 16 timmar per dygn utan tillgång till ligghall. Om du vill hålla din häst ute mer än 16 timmar per dygn måste hästen vara lämpad för det. Även terräng, underlag och andra yttre förhållanden måste vara lämpliga. Om din häst är ute mer än 16 timmar per dygn under den kalla årstiden ska den ha tillgång till ligghall eller annan byggnad som ger hästen skydd mot väder och vind. Hästen ska också ha tillgång till en torr och ren liggplats. En ligghall för hästar bör normalt bestå av tre väggar och ett tak. Den öppna långsidan bör i normalfallet ha söderläge.