måndag 21 februari 2011

ÅRSMÖTE NORDSVENSKA HÄSTEN - TILLVÄXTZONER

Mycket trevligt årsmöte på FNH- Skåne med massor av förslag och ordförandebyte som ser ljust ut... GRATTIS Peter Stöm...Framtiden ser ljus ut.

Vettig läsning om växande hästar..ORKA LÄSA...pust...

Generellt räknar man med att föl uppnått 60% av sin vuxna vikt, 90% av sin vuxna mankhöjd och 95 % av sin slutliga skelettillväxt vid 12 månaders ålder. Dessa siffror påverkas dock både av vilken ras hästen är och hur mycket näring den får. Unghästar som fodras restriktivt växer långsammare, men tar igen det senare genom att växa snabbare, när de får tillgång till foder, så kallad kompensatorisk tillväxt, eller genom att växa under längre tid, d.v.s. uppnå vuxenstorleken vid en högre ålder. Den slutliga storleken påverkas inte av restriktiv utfodring.

För att kunna ge våran häst så bra träning som möjligt och för att undvika onödiga skador, måste vi veta lite mer om dess anatomi och fysiologi tillväxtzonerna i skelettet. Tillväxtzonerna är broskplattor i slutet på rörbenen där tillväxten sker. Dessa broskplattor är mycket svaga punkter och risken för fraktur är mycket stor.
Skador på tillväxtzonerna kan ge felvinkelställning och tillväxtstörningar av olika slag. Detta kan rättas till med fortsatt tillväxt och rätt träning och näring. För att sätta ett starkt och bra skelett, måste hästen ha näring. Detta är jätteviktigt i föl- och unghäståldern.
Då hästen föds är skelettet mjukt och måste belastas måttligt så att kroppen hinner med (senor, leder, ligament). Detta gör fölet automatiskt om det får vistas ute tillräckligt många timmar om dygnet och  på stora ytor så att det kan röra sig ordentligt.
Hovbenet och övre benens tillväxtzoner tar ca 2-3 år att slutas. Kronben och skenben ca 1 år. När hästen är runt 6 år  (tidpunkterna är beroende på ras. Islandshäst växer långsammare) sluts tillväxtzonerna i ryggkotpelaren.

Har man då ridit in hästen vid 2-3 års ålder, börjat t.ex. hopptävla vid 3-4 år, kan man ju bara tänka sig vilka skador detta  ger på tillväxtzonerna, eftersom dessa inte är färdigväxta. Inte låter vi våra  barn lyfta tyngdlyftning eller springa maraton var och varannan dag! De barn som tränar hårt i uppväxten blir oftast skadade/utslitna i mycket ung ålder.
Många  hästar idag har ont i ryggen, samt att artros eller artrit blir allt vanligare. Hur kan man då göra för att förhindra detta? Först och främst måste hästen få näring. Rätt näring, ger bra tillväxt. Därefter ska hästen belasta sitt skelett måttligt.  Och vad menas med det?

För att hästen ska stärka sitt skelett på ett sätt som inte innebär onödig påfrestning, bör fölet eller unghästen (också den vuxna som inte blivit använd!) få gå på stora ytor med kuperad mark. Då kan den själv välja om den vill röra sig eller inte. Att stänga in dessa hästar på små ytor  på dygnets alla timmar, för att sedan jobba den 1-2 timmar per dag är inte en bra lösning.

Hästen bygger muskler väldigt bra själv, om den får  tillräckligt med utrymme och kuperad mark:  backar den kan klättra i, träd  eller stubbar den kan hoppa över och fält den kan springa på. Innan man sitter upp på sin häst och börjar rida den, bör man bygga upp muskulaturen genom promenader och tömkörning och att  lägga vikter på ryggen.
Att bygga och utveckla muskler tar tid. Det kan ta  flera månader - upp till år, beroende på hur utgångspunkten ser ut.  Oftast har vi väldigt bråttom och hästen ska ridas helst inom 2 månader.

Om inte musklerna är fullt utvecklade för  uppgiften de ska utföra, belastas skelettet onormalt. Detta kan ge  förslitningskador på olika sätt. Vi får stoppa oss och tänka som när vi själva ska  börja träna. Immunförsvaret går ner för att kroppen gör något den inte brukar.  Muskeln byggs upp på ett sätt den inte är van vid och  muskelfästen utsätts för enorm belastning. Tar man det inte försiktigt, kan dessa bli inflammerade eller permanent skadade. Därför är det viktigt att  skynda långsamt!

Innan hästen är helt färdigväxt, ska man alltså  inte be den utföra extremt ansträngande övningar. Allt måste gå försiktigt och  långsamt tillväga. Hästen kan också ha perioder med växtvärk och detta får man ha övrseende med  hästen som inte är gjord  för att bära vikt på ryggen,  därför bör vi som ryttare vara extra noga med hur vi sitter och rider på våra  hästar, vilken utrustning som används och hur den sitter.

Att hästen ska vara ordentligt musklad på ryggen är  givetvis ett måste, för att inte ryggkotpelaren ska bära all vikt och ta skada. Om hästen ska må bra och kunna utföra det arbete  man vill, måste man regelbundet göra det som den ska användas till, som att  rida t.ex. Det räcker inte att bara rida den en gång i veckan, eller några  gånger per månad. Tyvärr är detta alltför vanligt.

Många gånger finns en sadel som inte är utpassad  individuellt för den hästen, vilken inte kanske är ordentligt spänd eller rätt  placerad och med en ryttare som sitter fel.

Allt detta är mycket viktigt, då hästen känner  minsta lilla spänning från ryttare och sadel, i ryggen. Därefter sprids  vibrationer ner i ben och påverkar i sin tur leder. Lyssna till din häst - orkar den? Vill den?

Oftast  visar hästen på något sätt då något är fel. Det kan vara genom att trilskas eller slänga med huvudet, vara sur när man spänner sadelgjorden etc.

Ställer man orimliga krav?
Man bör göra en ordentlig  rannsakan både på sig själv, sin utrustning och sitt ridsätt. Kanske har hästen  ont? En häst är inte dum utan anledning. Den stora konsten är att lära sig  lyssna!

Hur arbetar vi våra hästar?
Den vanligaste formen som vi arbetar våra hästar i är klassisk dressyr, då hästen ska böja på nacken och trampa under sig. Vi har ofta hjälptyglar som graman eller thiedermantygel.

I och med att vi har en hjälptygel för att rätta in hästen i en onaturlig vinkel, får hästen ett tryck på nacken som senare kan ge skador på både nacke, rygg och ben.
En annan arbetsform vi använder oss av är longering
 
 Studier i USA visar att longering ökar förslitningar i benen på hästarna mycket snabbt.
Att longera medkapson är sämre för hästen än att longera i vanlig grimma, då balansen rubbas när fästet
sitter upptill på nosryggen och hästen måste parera den extra balansrubbningen med sinnacke,
ryggoch bakben.

Löslongering är den bästa varianten. Då kan hästen själv balansera upp sig utan yttre påverkan.

Vila - något för hästen?
Vi rider våra hästar nästintill varje dag och de tjänar oss godvilligt och ställer upp på allt vi kräver av dom. Visst ska de också kunna få lite semester!
Men vila måste inte betyda att hästen går ner i muskelmassa, blir fet och otränad. Man kan tillämpa AKTIV vila - d.v.s. att hästen inte rids, utan man gör andra saker med den t.e.x. promenad, mentalträning eller körning.
Om hästen ska få riktig vila, bör den gå i en stor hage med kuperad mark med hästkompisar. Den som oroar sig att hästen kommer bli understimulerad i sin viloperiod, kan pusta ut - vid tillräckligt många kompisar och varierande hage, tycker de flesta hästar att vilan är trevlig.
Vilan gör nytta också - hästens psyke och kropp måste få vila från de övningar den gör normalt, för att minimera förslitningskador. Precis som vi människor.

5 kommentarer:

  1. Hurra för ett jättebra inlägg!!!:-) För mig är sånt här självklart då jag under många år jobbat med friskvård, träning & männikors hälsa och ser det som självklart för alla djur att de måste byggas upp från grunden...och inte tränas för hårt i unga år eller bli alltför stillastående. MEN det finns ju så många, så många som med många års erfarenhet av hästar inte alls tar hänsyn till sånt..trist.

    SvaraRadera
  2. ...självklart för ÄVEN djur som människor skulle det vara;-) Kanske ska börja läsa igenom det mna skrivit innan jag ivrigt trycker på sänd-knappen....

    SvaraRadera
  3. Tack snälla, jag ska läsa noggrant. Att du kom ihåg att vi pratade om det, det var knappt så jag gjorde...:-)

    SvaraRadera
  4. Godkväll!!
    Kika in på min blogg, du har en överaskning som väntar:)
    Kram Camilla

    SvaraRadera
  5. Men snälla Marianne hur skulle jag kunna glöma det du frågade mig.
    Kram Kram på dig.

    SvaraRadera

Skriv gärna en rad...