VAD SÄGER HÄSTEN MED SVANSEN

FUNDERAR SOM VANLIGT PÅ HÄSTENS SPRÅK och fann detta:

Hästens svans stiger och faller likt visaren på en mätare som mäter upphetsning. Svansen som
hålls högt signalerar vakenhet, aktivitet och översvallande känslor. En lågt hållen svans
antyder sömnighet, uttröttning, smärta, intensiv rädsla eller undergivenhet. Anledningen till
detta är att ju snabbare hästen accelerar framåt, desto mer träder dess system av "antigravitationsmuskler"
i funktion. Musklerna hjälper hästen att lyfta sig uppåt och framåt och den höjda svansen är en
del av denna process. När hästen minskar farten och slår till bromsarna händer motsatsen och
svansen pressas ned. Detta urtida samband mellan upp-och-gå och ned-och-stå-still har hästen "lånar"
för att skapa en specifik signal i sitt kroppsspråk. Nu kan den höja och sänka svansen separat
som en signal utan att alls flytta på kroppen.

En uppslupen unghäst kan till exempel närma sig en annan häst och visa sin vilja att leka genom
att höja svansen så högt över ryggen som det är anatomiskt möjligt. Svansen kan till och med böja
sig över ryggen, så intensiv är "lyftningen" när hästen uppmanar till lek. Den andra unghästen förstår genast denna inviterade signalen och leken kan börja. Det viktigaste här är att i det ögonblick som den inviterade hästen börjar lyfta svansen, behöver den inte alls ha varit i färd med att accelerera. Den kan till och med ha stått stilla. Upp-och-gå har här omvandlats till upp-och-sätt-i-gång. Svansrörelsen orsakas inte Längre av accelerationen, den har blivit en symbol för acceleration. Det är som om den hade blivit en begäran om acceleration: "Nu sätter vi i väg och leker tillsammans". På samma sätt kan en stillastående häst sänka svansen som för att säga: " Jag är trött och svag, jag underkastar mig, du får bestämma." En häst som är akut rädd för en annan häst kan till och med trycka svansen mot kroppen som när en hund stoppar svansen mellan benen.

Om hästen blir mycket aggresiv eller spänd kan den använda en annan svanssignal. Svansens köttiga bas
styvnar så att svansen sticker ut bakåt från kroppen mer en vanligt, som om den vore en hårbeklädd stav.
I sexuella möten får stundens upphetsning både hingstar och ston att hålla svansen högt, men man ser ändå en lite skillnad. Som en sexuellt inbjudan signal viker stoet svansen åt sidan samtidigt som hon höjer den.

Hästen kan dessutom signalera genom att slå med svansen i olika riktningar. Denna signal är hämtad från den irriterade reaktionen när hästen angrips an flugor eller andra insekter. I det sammanhanget används svansen ungefär som en flugsmälla, men hästens kroppsspråk har lånat denna funktion som så många andra för att använda den i sociala sammanhang. En ängslig, frustrerad eller förvirrad häst kan slå med svansen åt ena eller andra hållet, först i sidled sedan vertikalt och slutligen runt i en båge för att visa sin irritation. "Flugan" som svansen slår efter har blivit symbolisk. Irritationen ligger mer på det psykologiska än det kroppsliga planet.

I dressyrsammanhang kan det bli poängavdrag för detta svansviftande; det tolkas som att hästen känner sig illa till mods och därför är dåligt förberedda av ryttaren.

När hästen blir riktigt arg kan den uttrycka sin sinnesstämning genom att öka kraften i svansviftandet och åstakomma så kraftiga snärtar att svanshåren faktiskt visslar genom luften och till och med åstakommer sår om det träffar mänsklig hud. Den kan också lyfta svansen högt upp och slå hårt nedåt med den. Dessa signaler förebådar ofta en kraftig spark, som kommer när hästens dåliga humör ökar.
Intessant läsning och bara att suga i sig.