söndag 18 mars 2012

VÅR




Skönt att försöka skriva några rader igen...

Att få ta av den gamla rocken som hade ett tungt foder som gjorde att axlarna värkte till och från och bara blev tyngre och tyngre, där nere i fållen sprättade jag upp sömmen och plötsligt så trillade allt gammalt skit ut. Det är inte utan att det börjar kännas men det tar lite tid att få tid hos sömmerskan igen. Då får man samtidigt betänka den korta tid vissa människor bär sina kläder.

Våren en av de fyra årstiderna envisas med att försöka sticka fram hakan och det tycker jag den gör alldeles rätt i. Det har dock pågått i en veckas tid nu och tulpanerna är på gång.

Även jag har vågat sticka ut hakan genom dörren.

Tjejerna har varit flitiga med Solan & Lilleman, Jenny pysslar om Solomita & Emma om Lilleman nu när jag är dålig. Tyvärr har Tindra fått stå åt sidan men vad göra.

Det har inte heller blivit något bloggande så tangentbordet växer igen. Har inte haft något att säga till någon heller inte orkat.




Men så för någon dag sedan tog jag en fantastisk kvällsritt  tror det var i fredags har inte minne längre vilken dag det var.

Som sagt är det balsam för själen, precis vad jag behöver.

Lilleman & Emma har varit ute och kört premiärtur i sulky och jag min vårpremiärtur.

Funderar lite på hingst till Tindra om det blir i år eller ett annat vet jag ej.



En mycket kär vän vill finansiera denna vackra bolstervagn och det tackar jag absolut inte nej till, kallas i Skåne även för sluffavagn. Det blev ett efterlängtat leende som länge saknats sas det. *ler*

Bolstervagn. Skånemodell. Belastning 2.500-3.000 kg. Betkistan är tillverkad av 1,25 tums spåntade bräder med lösa gavlar, bakre fällbar. Stommen i ek.

Vagnen torde ha varit i bruk på Östarp de två första decennierna på 1900-talet och fram till de första åren på 20-talet. Den ersattes då av två större bolstervagnar. Vem som tillverkat vagnen är okänt. Från början var den avsedd för två hästar, men för den slutliga användningen, som utgjorde transport av vattentunna, försågs den med fäste för skaklar, vilket medförde att endast en häst erfordrades.
Denna typ av vagnar var på sin tid allmänt förekommande i jord- och skogsbruk och hade stor användbarhet. Den kunde t. ex. lätt ställas om till s.k. höstavagn genom förlängning av den sammanhållande trästången, långvagnen, som reglerade avståndet mellan kärrorna. Den korta vagnskistan passade bäst för gödselkörning, rotfruktstransport m.m. När vagnen skulle användas för bärgning av hö- och stråsädesskördar byttes vagnskistan ut mot sidohäckar och botten av passande längd. Till denna vagn hörde 6 alnars häckar. Den utsatta vagnen kunde också med fördel användas i skogen, när det gällde att forsla timmer och andra skogsprodukter. För sådant ändamål behövdes sällan sidohäckar, om virket var tillräckligt långt.

http://carl.kulturen.com/pls/carlotta/rigby.VisaObjekt?pin_masidn=75032.


























2 kommentarer:

  1. Härligt!!
    Upp med hakan gumman!
    Kramizzzzz.
    Nancy <3

    SvaraRadera
  2. Lilleman och jag fick vår efterlängtade tur! Han är så duktig! Det finns ingen bättre nybörjar häst/Ponny! <33

    SvaraRadera

Skriv gärna en rad...