UNGHÄST I BALANS - UNGHÄSTPROJEKT VÅREN 2010

Vi i Sleipner J/H höll vårt unghästprojekt under temat; ”Unghäst i balans” med inriktning mot foderlära, hästens fysiologi. Anledningen till att dessa områden utvaldes är att vi anser det vara grunden för att ge unghästen de bästa möjligheterna att utvecklas till en bra tävlingsindivid om hästägare/tränare är medvetna om hästens egna förutsättningar.

Malin Connysson som är husdjursagronom och jobbar på Wången. Hon pratade om foder från unghästens perspektiv.
En växande häst ska ha tillräckligt med foder för att växa och utvecklas på rätt sätt. Det är viktigt att inte fodra unghästen så att tillväxtkurvan, som till en början är ganska brant, inte fortsätter i samma linje utan planar ut och ger en jämn tillväxt. Om unghästen skulle få för lite näring under en period, som i slutet av betesperioden när gräset är nästan slut, och sedan åter få tillräckligt med näring, uppstår en kompensatorisk tillväxt vilket innebär att hästen växer snabbt under en kort period, vilket inte heller är optimalt.

När det gäller att bedöma hullet på sin häst är det viktigt att skilja på bukighet och tjockhet. Bukighet tyder på en näringsfattig kost då hästen äter en större mängd foder för att försöka täcka upp sitt underhållsbehov av näring och får därmed mycket bukfylla. Ett bra hull är när revbenen anas under skinnet och ett tunt lager underhudsfett när handen läggs mot sidan av hästen, alltså revbenen ska kännas men ej synas. Unghästar mår sällan dåligt av att ha lite hull då det är sådant som försvinner senare när de börjar tränas.

Foderstat på unghästar räknas enligt tabell på den beräknade vuxenvikt hästen kommer att ha. Hästar anses vara unghästar ända upp till 36 mån(3 år) ålder. Det som räknas på är hästens behov av energi(MJ) och smältbart råprotein(smbrp) i underhållsbehov(uhb) och arbetstillägg(at) utifrån dess vuxenvikt(vv), vilket läggs ihop till det totala behovet. Som exempel en häst med vuxenvikt 500 kg;


18 mån: uhb; 72 MJ x 7,5 = 540 g smbrp + at; 40 MJ(motion, uppbygg) x 6 = 240 g smbrp
totalt behov; 72+40 = 112 MJ 540+240 = 780 g smbrp
19-36 mån: uhb; 68 MJ x 6 = 420 g smbrp + at; 50 MJ(snabbjobb) x 6 = 300 g smbrp
totalt behov; 68+50 = 118 MJ 420+300 = 720 g smbrp
Vuxen: uhb; 56 MJ x 6 = 336 g smbrp + at; 55 MJ(snabbjobb, tävling) x 6 = 330 g smbrp
totalt behov; 56+55 = 111 MJ 336+330 = 666 g smbrp

Det är lätt att tro det ska vara den vuxna fulltränande hästen som har det största behovet, men som den enkla tabellen ovan visar är det den unga växande hästen, 2-3-åringen, som har det största behovet och därmed kräver mest ur fodersynpunkt.


Hästens energiupptag går att utläsa av hullet medan en eventuell proteinbrist är svårare att upptäcka då det inte går att garantera att hästen tappar muskler bara för att den får otillräckligt med protein. Det kan vid enstaka tillfällen bli synligt genom ”spetsig rygg”. Proteinkvalitet mäts i de aminosyror som protein innehåller. Den aminosyra som är viktigast för hästen är Lysin, vilken finns i havre, hö och lusern bl.a. Har fodret ett högt proteinvärde är det nästan garanterat att fodret innehåller Lysin. Ett grovfoder till unghästar bör innehålla 10 MJ/ kg torrsubstans(ts) och minst 60 g smbrp/ kg ts. Ett normalt hö beräknas ha en torrsubstans på 84 % vilket då innebär att fodret bör innehålla 8,4 MJ/ kg foder och 51 g smbrp/ kg foder. Grovfoder för kor och klöverhö utgör ingen fara för unghästar, eller vuxna hästar heller för den delen, då det inte har någon större betydelse enligt studier som gjorts. Protein har många gånger fått oförskyllt skulden för olika problem t.ex. mugg, fång, proteinknölar etc. som inte alls har något med protein att göra, utan istället är orsakat av dålig hygienisk foderkvalitet.


Malin förespråkar att till största delen, och i första hand, låta alla hästar äta bara grovfoder då det är vad hästen är född till att göra. Dock kan det vara svårt att högprestera på endast grovfoder/protein, då det bildas en restprodukt; urea, som gör att hästen måste dricka och kissa mer än annars, fördelen är att hästen använder mindre muskelglykogen och därmed dröjer det längre innan mjölksyran sätter in. Det som är viktigt att tänka på är att högpresterande hästar svettas mycket och förlorar därigenom stora mängder salt, varför det kan vara bra att fodra salt kontinuerligt till dessa hästar. Erbjuds hästen saltsten ska det vara VITA saltstenar då de övriga stenarna med massa tillskott i inte har något övrigt att tillföra hästen. Slutligen vill Malin framföra att det finns inget ”quick-fix”, nästan inga tillskott på marknaden är toleranstestade på häst så det går inte att säga om hästen ens tål det…för varken naturpreparat eller glukosamin finns det några belägg för hur hästen påverkas. Hade det funnits ett snabbverkande tillskott hade det omedelbart blivit dopingklassat.

Källa: http://www.sleipner.org/viewart.php?show=172&avd=jh