JA MYCKET SKALL MAN VARA MED OM INNAN ÖRONEN TRILLAR AV

Nu skall jag anmälas till skogskörning DM utom tävlan i april.


Och det är denna lilla damen som skall ta oss fram:

Skogskörning är ungefär som precisionskörning fast i skogsmiljö. Med häst och redskap ska man förflytta ved och timmer genom snirkliga banor utan att få för många straffpoäng. Här sätts hästen och kuskens samarbete verkligen på prov! Man ska köra inom maxtid, på idealtid. Det ska vara skonsamt för hästen att dra och ergonomiskt för kusken att lasta och lossa. Kusken ska med små hjälper få hästen att samarbeta på ett lugnt och harmoniskt sätt. Man ska köra igenom 5 olika stationer, station 1 är alltid funktionskontroll. Inom stationerna ska man göra olika moment. Alla ekipagen använder samma redskap på varje station! Varje kusk ska ha en medhjälpare, som bara får ingripa om det uppstår en situation som kräver det. Medhjälpare ska finnas inom stationens område.

Stationer:
Funktionskontroll:  
Man tittar på hästens kondition och hovvård, utrustningens tillpassning och kondition. Hästens sele måste ha baksele eller svanskappa. På plats finns ett lätt lastat redskap så att man kan bedöma anspänning, körning och frånspänning. Kuskens och medhjälparens klädsel bedöms också. Obligatoriskt för kusken är hjälm och skyddskor, samt sax eller krok att hantera stockarna med! Man får inte ha piska!  Den utrustning som man har med till stationen måste följa med genom hela tävlingen och får inte ändras.

Körning med släplass:
Inom en ruta (markerad med sågspån) anspänner man ett redskap, oftast en skogskälke, och lastar ett bestämt antal stockar. Sedan ska lasset köras genom en bana med ”portar”- markerade öppningar mellan träd, för att sedan återkomma till rutan och lasta av lasset och spänna ifrån. Man får straffpoäng för nedrivna markeringar, tappad last och om man kör över ”produktiva träd” d.v.s. förutbestämda markerade små trädplantor. Anspänning, frånspänning, virkeshantering bedöms och kan ge straffpoäng!


Körning med uppburen last och lydnadsprov:
Inom en markerad ruta anspänner man en ”doning” (en skogsvagn eller skogskälkar) och så lastar man på ett förut bestämt antal stockar. Sedan ska man köra en bana som går genom vissa ”portar”(träd) och man ska göra 3-5 st. tidsbestämda halter. Minst en halt ligger i uppförs lut och minst en ligger i nedförslut. Man får gå av lasset och lägga tömmen på marken, men man får inte gå fram till hästens huvud! Medhjälparen får ej hålla i hästen. Banan startar och slutar i samma markerade ruta, så när du kört klart banan är du framme i rutan igen och måste lasta av din last samt spänna ifrån. Om man kör på markeringar, tappar sin last eller kör över markerade småträd (s.k. produktiva träd) får man straffpoäng! Alla nedrivna portmarkeringar ger straffpoäng, och även om man stannat för länge eller för kort tid i halten. Körningen, virkeshanteringen 

 
Långstock:

Momentet  långstocken innebär att du kopplar en lång stock som Du sedan kör en bana med portar. En av portarna är vinkelporten. Vid ett ställe ska Du stanna så exakt  som möjligt vid en annan stock av samma längd.

Lunnbänk:

Momentet lunnbänk innebär att Du ska lägga upp stockar i en fin trave. Här används linor med svängel och släpsax kopplat till hästen. Alternativt kan man använda skaklar istället för linor. Själv har du en handsax till din hjälp.
http://www.brukshast.se/Skogskorning.htm

Den nordsvenska brukshästens egenskaper kan beskrivas på följande sätt "den tar sig fram på ett förnuftigt vis, även där det kan te sig nästan omöjligt. Nordsvensken rör sig smidigt mellan stenar, buskar, vindfällen, trädtoppar och ris. Djup snö får inte utgöra något hinder i framkomligheten. Han väljer ofta själv den bäst framkomliga vägen."