INTRESSANT MED MINERALER OCH GROVFODER

Mineralernas betydelse för näringsupptaget

Eftersom hästen är gjord för att äta stora mängder energifattig kost så har den också en mycket effektiv näringsupptagnings förmåga. Men hästens näringsupptag är helt beroende av att mineral och vitaminbehovet är tillgodosett. Och det förstår man ju eftersom t.ex magert stäppgräs innehåller kanske inte så mycket energi men andra näringsämnen.

 

I ett foderexperiment jag gjort, som i och för sig kom till lite av en slump, blev det tydligt hur viktigt det är med mineraler. Jag höll på med en studie om hästars beteénde där hästarna hade fri tillgång på hö.150 kg brukade räcka i fem dagar.

 

Men plötsligt tog höet slut på bara tre dagar. Jag såg att mineralerna var slut men kopplade först inte ihop det med höåtgången. Jag fyllde dock på mineraler igen. Plötsligt räckte 150 kg hö i fem dagar. Nyfiken som jag är tog jag tog bort mineralerna efter en tid. Då hände samma sak igen.

 

Det gick åt mycket mera hö när hästarna inte fick sina mineraler. Jag drog då slutsatsen att hästar äter långsamt och lugnt när det finns tillräckligt med mineraler och därför går det åt mindre hö. Men om det saknas mineraler så verkar de hungriga, äter fort och då går det åt mera hö.

 

För inte så länge sedan gjorde jag en ny foderstudie. De hästar som ingick i studien arbetade inte varför jag inte behövde ta hänsyn till eventuella energiförluster. Till dessa hästar inköptes första skördens hö med mycket högt energi och proteininnehåll, som annars bara används till högpresterande tävlingshästar.
 

När försöket inleddes fick hästarna samma mängd hö som tidigare samt betfor och mineraler. Det märktes genast att hästarna ville lägga på hull, att de blev rastlösa, hade svårt att äta upp allt, men åt upp ändå. I nästa fas togs mineralerna bort men de fick fortfarande samma mängd hö. Då inträffade följande: hästarna åt upp allt hö i ett nafs, ville gärna ha mera och blev glada och pigga. De fick mera hö men gick inte upp i vikt utan låg kvar på samma. I fas 3 fick de åter mineralfoder till samma mängd hö och resultatet lät inte vänta på sig. De åt långsammare, hade svårt att äta upp allt, blev oroliga och rastlösa och fick större rörelsebehov. Då togs mineralfodret bort igen och vips hade höet förvandlats till ett betydligt magrare hö som de gärna åt mycket mer av, samtidigt som de var glada och pigga. Skillnaden mellan de olika perioderna var som skillnaden mellan kålsoppa och gräddtårta. Ändå var det samma hö det gällde, samma hästar med samma energiförbrukning. Det som avgjorde om det var kålsoppa eller gräddtårta som serverades var mineralerna. Slutsatser man kan dra av studien är att:

1. Första skördens hö innehöll inte den mängd mineraler hästarna hade behövt ha i förhållande till den mängd energi som fanns i höet.
2. Hästarna kunde inte tillgodogöra sig all energi i höet när mineralgivan togs bort.

Sammanfattningsvis observerade jag att hästen reglerar sitt näringsintag med hastigheten den äter på eftersom den äter på tid. Om näringsinnehållet är lågt per kilo äter de snabbare och hinner få i sig mera hö och därigenom mera näring. Det viktigaste i studien ovan är att mineralerna är livsviktiga. Att man måste ha balans mellan mineraler, vitaminer och proteiner för ett effektivt näringsupptag. Att energi i form av proteiner, även om de är i övermått, passerar utan att tas upp av kroppen, om det saknas mineraler i tillräcklig mängd.
http://www.hastar.n.nu/foder

Läs gärna mer på sidan om myter om hösilage och hö. Intressant.